Sep 25 • 46M

Övergivna platser och fastfrusna drömmar

Jan Jörnmark är ekonomihistorikern som utforskar miljöerna som nyss levde. På övergivna platser, industriruiner och tomma badhus träder människorna fram ur glömskan. Här fanns det liv en gång.

10
3
 
0:00
-45:57
Open in playerListen on);

Appears in this episode

Ivar Arpi
Ivar Arpi i samtal med vänner och fiender. Utan filter eller skygglappar. Klippare & Redaktör: Marcus Blomgren, Silverdrake Förlag.
Episode details
3 comments
Jan Jörnmark.

Det började för nästa 20 år sedan med att min ena syster tipsade mig om en fantastisk fotoblogg. Övergivna platser, hette den. En man som hette Jan Jörnmark åkte runt i Sverige och Europa och besökte industrier, folkparker, slott, bostadsområden, tunnelbanestationer och andra platser som alla hade gemensamt att de övergivits. Samhället hade gått vidare. Jag var fast. Fotografierna och de tillhörande texterna var som en portal till livet som det nyss var. Människorna som en gång fyllt miljöerna med liv fick konturer, med Jörnmarks penna.

Det var först senare jag förstod att Jan Jörnmark var ekonomihistoriker verksam vid Göteborgs universitet. Fotobloggen blev en Facebookgrupp, och bilderna och berättelserna samlades i flera böcker. Lagom till Bokmässan har nu Övergivna platser – finalen (Timbro) utkommit. Och det är kanske den bästa i hela serien.

När jag såg att Jörnmark skulle vara på Bokmässan tog jag chansen att spela in en podd med honom. Vi pratar om övergivna platser, förstås, och om när förstörelse är kreativ respektive destruktiv, om globalisering, om nostalgi och mycket annat.

AGA:s gamla huvudkontor på Lidingö. Foto: Jan Jörnmark.
Fabriksruin i Deje i Värmland. Foto: Jan Jörnmark

Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)