Så "segregationen har ökat". Jämfört med vad? Menar ni jämfört med för 60 år sedan? Eller jämfört med ett idealtillstånd med total etnisk/kulturell/religiös blandning? Närhetsprincipen bör rimligtvis vara en viktigare orsak till segregation. Varför annars "bussning" av elever? Om/När segregationen i samhället och skolan ökar beror det troligtvis på att folkmängden i Orten ökar snabbare än i samhället i övrigt.
Begriper ni skillnaden mellan vinst och utdelning? Ivar, du säger att friskolor gör miljardvinster (underförstått från driften, dvs. skolpengen). Upp till bevis! Om du menar, att en ägare till en skola gör en stor vinst vid en försäljning, så blandar du äpplen och päron. Den vinsten kommer inte från skolpengen.
Har inte hunnit igenom hela avsnittet men är det bara jag som reagerar på hur begreppet "vinstdirvande skolor" används. Resonemanget frångår all känd kunskap om hur upphandling inom offentlig sektor går till. Som att det skulle vara problematiskt med vinst i sig själv och att vinst är helt oavhängigt av leveransförmåga.
Om skolor gör vinst på bekostnad av kvalité i leveransen borde det väl bero på samma mekanismer som i alla annan vinstdrivande verksamhet, dvs. de har levererat effektivare än beräkningsunderlaget för skolpengen. Resonemangen ni för i ert samtal låter som att vinst kan man göra helt frikopplat från detta. Självklart kan man det, dvs man underlevererar eller fuskar. På vilket sätt gör detta att vinsten i sig är ett problem? Är det inte problematiskt om en kommunal skola sätter för höga betyg? Är det inte problematiskt om kommunala skolor försöker profilera sig och locka elever? Är det inte problematiskt om kommunala skolor helt enkelt levererar dålig undervisning oaktat ekonomiskt resultat?
Likaså är det märkligt att vinster i välfärden blivit samma sak som en friskolefråga. Var är resonmenagen kring undermåliga privata vårdcentraler som drivs i förhatligt vinstintresse? Granskningarna om hur de gör detta på patienters bekostnad och hur läkare bryter mot alla tänkbara etiska regler för att nå vinst och hur vi ska avskaffa detta system och förstatliga all vård. Hur läkartätheten är för låg jämfört med regionala vårdcentraler och hur de trots att de levererar undermålig vård har en tillströmning av patienter.
Nu förstår jag att detta avsnittet självklart handlar om skolan men reagerar på hur självklart problemformuleringen att vinst = fuskande liksom blir helt oemotsagd och inga frågor på detta ställs.
Ingen friskola har någonsin klarat sig på 85 procent av den kommunala skolpengen. Det stämmer att när vi, Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, startade vår första skola 1994, så fick vi bara 85 %, så vi måste då ta ut en terminsavgift och måltidsavgift. Höjningen till 100 % skedde i samband med att det blev förbjudet att ta ut avgifter.
Det är inte bara kommunala skolor som ”tar hand om alla sorters elever”. Det är också många fristående skolor som gör det. För att vi ska kunna göra det och leva upp till skollagens krav på specialpedagoger, bibliotek, skolhälsovård, kurator, studievägledare och de kompetenta och behöriga lärare som krävs för uppdraget, så klarar vi inte en minskning av skolpengen. De enda fristående skolor som kommer att tåla ett sådant avbräck är de mindre seriösa eller de riktigt stora koncernerna.
Skolpengen till friskolorna utgår från den kommunala skolans budgeterade kostnad. För den som granskar de kostnader per elev för den egna skolverksamheten som kommunerna i efterhand rapporterar till SCB, så är det uppenbart att de ofta är mycket högre än de budgeterade. Det kan vara helt i sin ordning att kommunernas skolor kostar mer än de fristående att driva. Men man ska inte sänka skolpengen till de fristående skolorna utifrån missuppfattningen att de i nuläget har lika stora resurser per elev som de kommunala.
Enligt Björn Åstrands utredning så har de fristående skolorna i snitt haft ett överskott på 1-3% under åren 2013-2018. Det är en liten marginal för att garantera en långsiktig verksamhet. Utredningen saknar en konsekvensanalys över den situation som uppstår när seriösa fristående skolor tvingas ge upp sin verksamhet. Man kan förmoda att lärarbristen kommer att öka, när många lärare hellre byter yrke än går tillbaka till en kommunal verksamhet, som de lämnat för att driva skola. Och hur lockande blir det för unga att utbilda sig för att ge sig in i den röran av missnöjda l elever, lärare och föräldrar?
Ett av problemen med svenska skolan är att man "konkurrerar" med betyg, dvs sätter höga betyg trots att elevernas kunskaper kanske inte är så bra. Man skulle kunna motverka detta genom att styra betygen hårdare efter klassens/skolans resultat på centrala prov. Men då riskerar man att få en utbildning som är fokuserad på bra resultat på centrala prov. Vad svenska skolan behöver är en helt ny yrkeskår. Vi behöver erfarna pedagoger som turnerar runt i skolorna och följer undervisningen i en skola under en tid för att komma fram till vilken nivå på kunskaper eleverna har. Detta i kombination med resultaten på centrala prov blir bestämmande för skolans/klassens medelbetyg i respektive ämne. På så sätt slipper vi betygsinflation och alla skolor, såväl kommunala som friskolor, kan då konkurrera på riktigt med betyg som faktiskt motsvara kvalitén på undervisningen
Herregud, hur svårt skall det vara att förstå? 🤦🏼♂️ 36:30: Behöver man verkligen en bok och ett forskarteam för att klura ut varför friskolor existerar? SVENSKAR VILL INTE ATT DERAS BARN SKALL GÅ I SKOLAN MED KAOSBABBAR!!!!!!!!!!!!!!!!!!! FUCK!!!!!!!!!!!!!!!!
Redan i slutet på 80-talet början på 90-talet när jag gick i skolan så började man se en version av detta. Jag gick på Engelska Skolan i Göteborg för att min morbror ansåg att skolan i Kortedala inte dög.
Allt vänstern rör vid förvandlas till skit. EXAKT ALLT.
Intressant samtal! Har alltid undrat över varför inget parti driver frågan om hur skolan kan förbättras men nu förstår jag att alla partier har deltagit i processen kring friskolorna och därför egentligen inte vill ha någon förändring och så länge som väljarna inte ställer krav på partierna så händer inget.
Så "segregationen har ökat". Jämfört med vad? Menar ni jämfört med för 60 år sedan? Eller jämfört med ett idealtillstånd med total etnisk/kulturell/religiös blandning? Närhetsprincipen bör rimligtvis vara en viktigare orsak till segregation. Varför annars "bussning" av elever? Om/När segregationen i samhället och skolan ökar beror det troligtvis på att folkmängden i Orten ökar snabbare än i samhället i övrigt.
Begriper ni skillnaden mellan vinst och utdelning? Ivar, du säger att friskolor gör miljardvinster (underförstått från driften, dvs. skolpengen). Upp till bevis! Om du menar, att en ägare till en skola gör en stor vinst vid en försäljning, så blandar du äpplen och päron. Den vinsten kommer inte från skolpengen.
Har inte hunnit igenom hela avsnittet men är det bara jag som reagerar på hur begreppet "vinstdirvande skolor" används. Resonemanget frångår all känd kunskap om hur upphandling inom offentlig sektor går till. Som att det skulle vara problematiskt med vinst i sig själv och att vinst är helt oavhängigt av leveransförmåga.
Om skolor gör vinst på bekostnad av kvalité i leveransen borde det väl bero på samma mekanismer som i alla annan vinstdrivande verksamhet, dvs. de har levererat effektivare än beräkningsunderlaget för skolpengen. Resonemangen ni för i ert samtal låter som att vinst kan man göra helt frikopplat från detta. Självklart kan man det, dvs man underlevererar eller fuskar. På vilket sätt gör detta att vinsten i sig är ett problem? Är det inte problematiskt om en kommunal skola sätter för höga betyg? Är det inte problematiskt om kommunala skolor försöker profilera sig och locka elever? Är det inte problematiskt om kommunala skolor helt enkelt levererar dålig undervisning oaktat ekonomiskt resultat?
Likaså är det märkligt att vinster i välfärden blivit samma sak som en friskolefråga. Var är resonmenagen kring undermåliga privata vårdcentraler som drivs i förhatligt vinstintresse? Granskningarna om hur de gör detta på patienters bekostnad och hur läkare bryter mot alla tänkbara etiska regler för att nå vinst och hur vi ska avskaffa detta system och förstatliga all vård. Hur läkartätheten är för låg jämfört med regionala vårdcentraler och hur de trots att de levererar undermålig vård har en tillströmning av patienter.
Nu förstår jag att detta avsnittet självklart handlar om skolan men reagerar på hur självklart problemformuleringen att vinst = fuskande liksom blir helt oemotsagd och inga frågor på detta ställs.
Problemen med svenska skolan kan sammanfattas med
1. Bristande kunskaper i hur inlärning fungerar
2. Undermålig pedagogisk teoribildning
3. Konkurrens med betyg vilket leder till betygsinflation.
4. För få böcker
5. Kunskapsförakt och felaktig tro att man kan analysera innan man har skaffat sig ett bibliotek av kunskap
6. För hög användning av digitala verktyg på bekostnad av böcker, vilket medför bristande läs
och skrivförmåga.
7. Adekvata krav, dvs krav om att ha inhämtat viss mängd kunskap, inte krav på analytiska förmåga förrän tidigast i gymnasiet
8. Sammantaget medför detta att elever som inte har föräldrar med förmåga att kompensera med hemundervisning kan vara rökta
Ingen friskola har någonsin klarat sig på 85 procent av den kommunala skolpengen. Det stämmer att när vi, Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, startade vår första skola 1994, så fick vi bara 85 %, så vi måste då ta ut en terminsavgift och måltidsavgift. Höjningen till 100 % skedde i samband med att det blev förbjudet att ta ut avgifter.
Det är inte bara kommunala skolor som ”tar hand om alla sorters elever”. Det är också många fristående skolor som gör det. För att vi ska kunna göra det och leva upp till skollagens krav på specialpedagoger, bibliotek, skolhälsovård, kurator, studievägledare och de kompetenta och behöriga lärare som krävs för uppdraget, så klarar vi inte en minskning av skolpengen. De enda fristående skolor som kommer att tåla ett sådant avbräck är de mindre seriösa eller de riktigt stora koncernerna.
Skolpengen till friskolorna utgår från den kommunala skolans budgeterade kostnad. För den som granskar de kostnader per elev för den egna skolverksamheten som kommunerna i efterhand rapporterar till SCB, så är det uppenbart att de ofta är mycket högre än de budgeterade. Det kan vara helt i sin ordning att kommunernas skolor kostar mer än de fristående att driva. Men man ska inte sänka skolpengen till de fristående skolorna utifrån missuppfattningen att de i nuläget har lika stora resurser per elev som de kommunala.
Enligt Björn Åstrands utredning så har de fristående skolorna i snitt haft ett överskott på 1-3% under åren 2013-2018. Det är en liten marginal för att garantera en långsiktig verksamhet. Utredningen saknar en konsekvensanalys över den situation som uppstår när seriösa fristående skolor tvingas ge upp sin verksamhet. Man kan förmoda att lärarbristen kommer att öka, när många lärare hellre byter yrke än går tillbaka till en kommunal verksamhet, som de lämnat för att driva skola. Och hur lockande blir det för unga att utbilda sig för att ge sig in i den röran av missnöjda l elever, lärare och föräldrar?
Ett av problemen med svenska skolan är att man "konkurrerar" med betyg, dvs sätter höga betyg trots att elevernas kunskaper kanske inte är så bra. Man skulle kunna motverka detta genom att styra betygen hårdare efter klassens/skolans resultat på centrala prov. Men då riskerar man att få en utbildning som är fokuserad på bra resultat på centrala prov. Vad svenska skolan behöver är en helt ny yrkeskår. Vi behöver erfarna pedagoger som turnerar runt i skolorna och följer undervisningen i en skola under en tid för att komma fram till vilken nivå på kunskaper eleverna har. Detta i kombination med resultaten på centrala prov blir bestämmande för skolans/klassens medelbetyg i respektive ämne. På så sätt slipper vi betygsinflation och alla skolor, såväl kommunala som friskolor, kan då konkurrera på riktigt med betyg som faktiskt motsvara kvalitén på undervisningen
Herregud, hur svårt skall det vara att förstå? 🤦🏼♂️ 36:30: Behöver man verkligen en bok och ett forskarteam för att klura ut varför friskolor existerar? SVENSKAR VILL INTE ATT DERAS BARN SKALL GÅ I SKOLAN MED KAOSBABBAR!!!!!!!!!!!!!!!!!!! FUCK!!!!!!!!!!!!!!!!
Redan i slutet på 80-talet början på 90-talet när jag gick i skolan så började man se en version av detta. Jag gick på Engelska Skolan i Göteborg för att min morbror ansåg att skolan i Kortedala inte dög.
Allt vänstern rör vid förvandlas till skit. EXAKT ALLT.
Intressant samtal! Har alltid undrat över varför inget parti driver frågan om hur skolan kan förbättras men nu förstår jag att alla partier har deltagit i processen kring friskolorna och därför egentligen inte vill ha någon förändring och så länge som väljarna inte ställer krav på partierna så händer inget.