En annan skrämmande aspekt på det du skriver om är att sannolikt är det många av dem som deltar i det här bekämpandet av kritik och ifrågasättande som inte alls, likt Lenin, är särskilt ondskefulla eller själva anser att de utövar någon som helst form av trakasserier, mobbing eller liknande. De tror tvärtom att de är goda, kämpar för det rätta. Uttrycket "nyttiga idioter" kommer plötsligt upp. Eller kanske i det långa loppet snarare "onyttiga idioter". Känslostyrda, fyllda av harm, ärligt upprörda över att inte alla tycker det rätta. Det är inte alls bara genus-frågan som omfattas av det här. Ytlighet, brist på eftertanke.
Jag tror att orsaken från början mycket väl kan vara politikernas närmast hysteriska strävan att vinna marginalröster. I ett land där de flesta tar ställning för ett parti utifrån samma utgångspunkt som man har när man börjar hålla på ett idrottslag blir det få som byter. Marginalgrupperna. Deras röster avgör. Då måste man locka hbtq-rörelsen (förlåt om jag glömde nå'n bokstav nu, jag vet att det tillkommer nya med jämna mellanrum), feminismen, miljörörelsen, djurrättsrörelsen och andra. För politikerna är detta inget konstigt. Inom de allra flesta födkrokar är det givet att man strävar efter att säkra sina intäkter. Det är ju också bara de här grupperna som måste få politisk leverans och det är ju då som samhällsskadan uppkommer. Annars kan de ju rösta annorlunda nästa gång, då att säga. Det gör ju inte kärnväljare så dem behöver man inte bry sig om så mycket.
Därför tar genus-frågor över. Därför betalar vi (ja inte jag, mina inköp av beskattade kassar uppgår än så länge till noll men jag bidrar sannolikt mycket till bomullens miljöförstöring i stället) plastpåseskatt. Därför anses plötsligt biologiskt kön inte längre finnas eller ska i vart fall inte tillmätas någon betydelse. Därför tycker Försäkringskassan att män kan bli gravida. Därför ska Snövit väckas med en burk-tuta i stället för med en icke samtyckt sago-kyss. Tur då att att sagan handlade om flickan Snövit, hade det varit en ung man hade det blivit mer komplicerat.
Som någon skrev på Twitter som svar till Margot Wallström som reagerade över att Vårdval 1177 instruerat om att patienter inte längre ska omnämnas som kvinna/flicka eller man/pojke: Nu är Frankensteins monster skapat och har börjat driva sin egen agenda. Ingen vet hur det stoppas.
"Varför finns ett sådant motstånd mot motstånd just här?", undrar du. Det är inte bara där utan i alla frågor där man inte har sanningen på sin sida. Allt som har med genus, rasism och sexarbete till exempel. Har man inte sanningen på sin sida måste man undertrycka debatten.
Det tråkiga med politiseringen av universiteten är att forskningen förlorar all trovärdighet. Om Anna och Bengt har olika åsikter i en fråga ska dispyten i teorin kunna lösas genom att visa vad forskningen säger. Man pekar på en oberoende institution som utrett saken och den vars åsikter stämmer bäst överens med den objektiva sanningen plockar poäng i debatten.
Den som vill bedriva en studie i ett kontroversiellt ämne måste först passera nålsögon i form av allt ifrån lagar och regelverk till finansieringsriktlinjer för att ens kunna påbörja studien. Redan här sållas många rakryggade forskare bort. Därefter ska personen dessutom våga föra fram resultatet av studierna. Är det i linjen med ortodoxin så är det ok. Annars… Varje forskare som analyserar data från sina studier vet att av 100 möjliga tolkningar och slutsatser så finns det en giljotin i slutet av 99 av dem.
Låt säga att t ex Pisa-resultat skulle visa att elever i invandrartäta områden presterar sämre. Orsaken kan bero på många saker, men som forskare vet du att det gäller fan i mig att komma fram till att resultatet beror på rasism eller liknande. Annars…
Det tråkiga är att vi aldrig kommer att komma framåt om vi inte får fram sanningen. Forskningen blir värdelös även i de fall den stöder ortodoxin, eftersom man inte kan lita på den. Orsaken i exemplet ovan kan mycket väl bero på rasism, men hur vet vi att det är sant när vi redan vet på förhand vad ”forskningen” kommer att visa.
I USA är det så illa att de som påpekar fakta om klimatförändringarna inte blir trodda, trots att de hänvisar till forskning. Anledningen är att folket i USA har blivit så cyniska till forskningen pga de vet att alla forskningsresultat genomgått överlevnadsbias. Hade de inte kommit fram till de på förhand bestämda slutsatserna hade det aldrig blivit något forskningsresultat.
En baksida av det här som det tyvärr aldrig pratas om är att de som avviker från ortodoxin blir hänvisade till alternativa finansieringskällor. Tror du t ex att globala uppvärmningen beror på något annat än människans utsläpp av koldioxid? Vart ska du vända dig för att få pengar för att studera saken? Ingen vill ta i det med tång. Ingen utom oljeindustrin vill säga. Därmed blir resultatet av studierna misstänkliggjort.
En annan skrämmande aspekt på det du skriver om är att sannolikt är det många av dem som deltar i det här bekämpandet av kritik och ifrågasättande som inte alls, likt Lenin, är särskilt ondskefulla eller själva anser att de utövar någon som helst form av trakasserier, mobbing eller liknande. De tror tvärtom att de är goda, kämpar för det rätta. Uttrycket "nyttiga idioter" kommer plötsligt upp. Eller kanske i det långa loppet snarare "onyttiga idioter". Känslostyrda, fyllda av harm, ärligt upprörda över att inte alla tycker det rätta. Det är inte alls bara genus-frågan som omfattas av det här. Ytlighet, brist på eftertanke.
Jag tror att orsaken från början mycket väl kan vara politikernas närmast hysteriska strävan att vinna marginalröster. I ett land där de flesta tar ställning för ett parti utifrån samma utgångspunkt som man har när man börjar hålla på ett idrottslag blir det få som byter. Marginalgrupperna. Deras röster avgör. Då måste man locka hbtq-rörelsen (förlåt om jag glömde nå'n bokstav nu, jag vet att det tillkommer nya med jämna mellanrum), feminismen, miljörörelsen, djurrättsrörelsen och andra. För politikerna är detta inget konstigt. Inom de allra flesta födkrokar är det givet att man strävar efter att säkra sina intäkter. Det är ju också bara de här grupperna som måste få politisk leverans och det är ju då som samhällsskadan uppkommer. Annars kan de ju rösta annorlunda nästa gång, då att säga. Det gör ju inte kärnväljare så dem behöver man inte bry sig om så mycket.
Därför tar genus-frågor över. Därför betalar vi (ja inte jag, mina inköp av beskattade kassar uppgår än så länge till noll men jag bidrar sannolikt mycket till bomullens miljöförstöring i stället) plastpåseskatt. Därför anses plötsligt biologiskt kön inte längre finnas eller ska i vart fall inte tillmätas någon betydelse. Därför tycker Försäkringskassan att män kan bli gravida. Därför ska Snövit väckas med en burk-tuta i stället för med en icke samtyckt sago-kyss. Tur då att att sagan handlade om flickan Snövit, hade det varit en ung man hade det blivit mer komplicerat.
Som någon skrev på Twitter som svar till Margot Wallström som reagerade över att Vårdval 1177 instruerat om att patienter inte längre ska omnämnas som kvinna/flicka eller man/pojke: Nu är Frankensteins monster skapat och har börjat driva sin egen agenda. Ingen vet hur det stoppas.
"Varför finns ett sådant motstånd mot motstånd just här?", undrar du. Det är inte bara där utan i alla frågor där man inte har sanningen på sin sida. Allt som har med genus, rasism och sexarbete till exempel. Har man inte sanningen på sin sida måste man undertrycka debatten.
Det tråkiga med politiseringen av universiteten är att forskningen förlorar all trovärdighet. Om Anna och Bengt har olika åsikter i en fråga ska dispyten i teorin kunna lösas genom att visa vad forskningen säger. Man pekar på en oberoende institution som utrett saken och den vars åsikter stämmer bäst överens med den objektiva sanningen plockar poäng i debatten.
Den som vill bedriva en studie i ett kontroversiellt ämne måste först passera nålsögon i form av allt ifrån lagar och regelverk till finansieringsriktlinjer för att ens kunna påbörja studien. Redan här sållas många rakryggade forskare bort. Därefter ska personen dessutom våga föra fram resultatet av studierna. Är det i linjen med ortodoxin så är det ok. Annars… Varje forskare som analyserar data från sina studier vet att av 100 möjliga tolkningar och slutsatser så finns det en giljotin i slutet av 99 av dem.
Låt säga att t ex Pisa-resultat skulle visa att elever i invandrartäta områden presterar sämre. Orsaken kan bero på många saker, men som forskare vet du att det gäller fan i mig att komma fram till att resultatet beror på rasism eller liknande. Annars…
Det tråkiga är att vi aldrig kommer att komma framåt om vi inte får fram sanningen. Forskningen blir värdelös även i de fall den stöder ortodoxin, eftersom man inte kan lita på den. Orsaken i exemplet ovan kan mycket väl bero på rasism, men hur vet vi att det är sant när vi redan vet på förhand vad ”forskningen” kommer att visa.
I USA är det så illa att de som påpekar fakta om klimatförändringarna inte blir trodda, trots att de hänvisar till forskning. Anledningen är att folket i USA har blivit så cyniska till forskningen pga de vet att alla forskningsresultat genomgått överlevnadsbias. Hade de inte kommit fram till de på förhand bestämda slutsatserna hade det aldrig blivit något forskningsresultat.
En baksida av det här som det tyvärr aldrig pratas om är att de som avviker från ortodoxin blir hänvisade till alternativa finansieringskällor. Tror du t ex att globala uppvärmningen beror på något annat än människans utsläpp av koldioxid? Vart ska du vända dig för att få pengar för att studera saken? Ingen vill ta i det med tång. Ingen utom oljeindustrin vill säga. Därmed blir resultatet av studierna misstänkliggjort.
I Sverige tigs oliktänkande ihjäl. I USA sparkas valda kongressledamöter ut ur det republikanska partiet.
Den f-b åsiktskorridoren dödar ifrågasättandet, initiativ, yttrandefriheten, rätten att tänka fritt - tänka utanför åsiktskorridorens trånga box, minimerar demokratiska och mänskliga rättigheter.
I kina Qin Shi Huang lät bränna alla böcker före Kristus.
I Berlin man brände böcker före Hitler.
I Sverige man tiger ihjäl oliktänkare före avgrundens rand.
De som haft svårt för att argumentera med oliktänkare
har alltid tagit till den enklaste vägen.
______________
En svenk tiger.
______________
I Sverige man oliktänkare tiger ihjäl.
Hellre än att på torget få sin tanke känt, man motar sin Olle i grind,
kan man ändå inte få det så bränt, då man döljer sin kind.
Hellre än att förlora en "fight", man undviker varje drabant,
men är detta "allright", känns mer som att singla en slant.
Numer en svenk tiger ihjäl.
__________________________
erik zeter
__________