Spot on! När man ser hur svenska ungdomar röstar och tänker slås man av hur skev framställningen av denna grupp har varit i media.
Känslan är att Greta Thunberg hysterin har tryckts på oss, och framförallt de unga, uppifrån av PR proffs i samarbete med mediaetablissemanget. Det måste vara den mest lyckade påverkanskampajen alla kategorier på senare år.
Greta-folket missar vekligheten. Den verklighet vi andra tvingas möta varje dag. Att vårt land dignar under resultaten av en huvudlöst korkad massinvandring, framförallt! Enda botemedlet nu är massiv återvandring.
De stora barnkullarna på 40-talet förändrade Sveriges demografi och kultur. Omvärlden trängde sig på med influenser från jazz-, rock- och popmusik. De flesta unga slutade skolan i 15-års åldern och började arbeta som lärlingar eller biträden i servicesektorn. De tjänade egna pengar och betalde skatt, men de hade inte rätt att rösta. Detta sågs som orättvist, och därför sänktes rösträttsåldern, 1945 från 23 till 21 år, 1965 från 21 till 20 år, 1969 från 20 till 19 år, och 1975 till 18 år. Före 1975 krävdes att rösträttsåldern uppnåtts senast året före valet.
Idag hävdar jag att rösträttsålderns sänkning från 21 år till 18 år per den 1 juli 1974 var felaktig och måste ändras. Dagens ungdomar har sällan arbete, de betalar inte skatt, de tillbringar i större delen av sin ungdom i skolan och träffar ytterst sällan andra vuxna än föräldrar och lärare. Ungdomar vet alltför litet eller intet om vuxenvärlden! De är lättfångade politiska offer för populism av alla slag. Det må gälla Greta, Nooshi, Märta eller Jimmie.
Anledningen till att man föreslagit en sänkt rösträttsålder var väl att man räknade med att få fler röster till vänsterblocket. Även om ungdomar nu har röstat på högerblocket, så tycker inte jag att man ska sänka rösträttsåldern. Hellre höja till 21 år. Man kan vara hur politiskt aktiv som helst i unga år, men man har inte den erfarenheten och överblicken som behövs. För egen del minns jag hur kategorisk jag var i ungdomen. Allt var mycket mera svart och vitt. Nu har jag slipats av en del och tycker i alla fall själv att jag förstår bättre hur allt hänger ihop. Det tror jag är bra. De som är rabiata motståndare till högerblocket och framförallt SD är mestadels mycket unga - tycker jag det verkar som. Åtminstone om man läser DN, som jag gjort ett tag av ekonomiska skäl. Nu känner jag att jag måste återvända till SvD.
Siffrorna över ungdomars politiska åsikter är mycket förvånande men hoppingivande. Förvånande eftersom lärarkåren liksom undervisningen i skolorna idag till mycket stor del vänsterorienterad. Glädjande eftersom framför allt skolan till stor del har misslyckats. Meritokrati har ersatts av ideologi. Detta kan kommande generationers utbildare ändra på. Samtidigt måste man vara medveten om att människor inte är mogna intellektuellt förrän de passerat 20 års åldern.
Spot on! När man ser hur svenska ungdomar röstar och tänker slås man av hur skev framställningen av denna grupp har varit i media.
Känslan är att Greta Thunberg hysterin har tryckts på oss, och framförallt de unga, uppifrån av PR proffs i samarbete med mediaetablissemanget. Det måste vara den mest lyckade påverkanskampajen alla kategorier på senare år.
Greta-folket missar vekligheten. Den verklighet vi andra tvingas möta varje dag. Att vårt land dignar under resultaten av en huvudlöst korkad massinvandring, framförallt! Enda botemedlet nu är massiv återvandring.
Man kan säkert se det som en protest mot identitetspolitiken. Många unga män som känner sig vilsna idag.
De stora barnkullarna på 40-talet förändrade Sveriges demografi och kultur. Omvärlden trängde sig på med influenser från jazz-, rock- och popmusik. De flesta unga slutade skolan i 15-års åldern och började arbeta som lärlingar eller biträden i servicesektorn. De tjänade egna pengar och betalde skatt, men de hade inte rätt att rösta. Detta sågs som orättvist, och därför sänktes rösträttsåldern, 1945 från 23 till 21 år, 1965 från 21 till 20 år, 1969 från 20 till 19 år, och 1975 till 18 år. Före 1975 krävdes att rösträttsåldern uppnåtts senast året före valet.
Idag hävdar jag att rösträttsålderns sänkning från 21 år till 18 år per den 1 juli 1974 var felaktig och måste ändras. Dagens ungdomar har sällan arbete, de betalar inte skatt, de tillbringar i större delen av sin ungdom i skolan och träffar ytterst sällan andra vuxna än föräldrar och lärare. Ungdomar vet alltför litet eller intet om vuxenvärlden! De är lättfångade politiska offer för populism av alla slag. Det må gälla Greta, Nooshi, Märta eller Jimmie.
Anledningen till att man föreslagit en sänkt rösträttsålder var väl att man räknade med att få fler röster till vänsterblocket. Även om ungdomar nu har röstat på högerblocket, så tycker inte jag att man ska sänka rösträttsåldern. Hellre höja till 21 år. Man kan vara hur politiskt aktiv som helst i unga år, men man har inte den erfarenheten och överblicken som behövs. För egen del minns jag hur kategorisk jag var i ungdomen. Allt var mycket mera svart och vitt. Nu har jag slipats av en del och tycker i alla fall själv att jag förstår bättre hur allt hänger ihop. Det tror jag är bra. De som är rabiata motståndare till högerblocket och framförallt SD är mestadels mycket unga - tycker jag det verkar som. Åtminstone om man läser DN, som jag gjort ett tag av ekonomiska skäl. Nu känner jag att jag måste återvända till SvD.
Siffrorna över ungdomars politiska åsikter är mycket förvånande men hoppingivande. Förvånande eftersom lärarkåren liksom undervisningen i skolorna idag till mycket stor del vänsterorienterad. Glädjande eftersom framför allt skolan till stor del har misslyckats. Meritokrati har ersatts av ideologi. Detta kan kommande generationers utbildare ändra på. Samtidigt måste man vara medveten om att människor inte är mogna intellektuellt förrän de passerat 20 års åldern.